nyamobbningsbloggen

                                                                   



En elev i Göteborg blev allvarligt kränkt i skolan under flera år. Kränkningarna var både fysiska och verbala. Eleven blev utsatt på nätet och fick även sina skor sönderskurna och uppeldade.

Nu har dom precis fallit i Göteborgs tingsrätt ( 27 maj).  Eleven har bara tilldömts 20 000sek av de 244600sek som Barn- och elevombudet har begärt. Det innebär att eleven bara får 8 % av det begärda skadeståndet! Det är skandalöst dåligt tycker vi. Beo kommer att överklaga tingsrättens beslut. Det är bra!

Skolorna måste börja ta ansvar för elevers trygghet. Tänk på vilka skador som mobbning åsamkar en elevs hela framtid! Ann och Cathrine

På BEO:s hemsida läser vi den 21 mars 2011:

Sju elever i samma klass vid en grundskola på Lidingö har under drygt ett år utsatts för kränkande behandling. Kränkningarna har varit både verbala och fysiska. Händelserna pågick i förskoleklass och under årskurs 1. Situationen i klassen ledde till otrygghet och bristande studiero.

BEO menar att huvudmannen inte utrett omständigheterna kring de kränkningar som förekommit i klassen. De åtgärder som vidtagits för att stoppa kränkningarna har inte heller varit tillräckliga. Åtgärderna har dessutom satts in försent och saknat målinriktning.

BEO kräver därför ansvarig huvudman, Lidingö kommun, på 735 000 kronor (105 000 kr per elev) i skadestånd för elevernas räkning.
  

Kan inte Lidingö använda skattebetalarnas pengar på ett bättre sätt? T ex att förebygga mobbning och kränkningar med ett vetenskapligt utprovat program som Olweus antimobbningsprogram. Det blir både bättre för eleverna och billigare för kommunen! 

Vi har räknat på vad det skulle kosta Lidingö kommun att införa Olweus-programmet mot mobbning i hela grundskolan. Det finns 13 kommunala och 5 friskolor på Lidingö.

Om kommunen låter utbilda fem Olweusinstruktörer kostar det totalt 325 000sek. Dessa fem kan i sin tur utbilda två till tre skolor var inom loppet av tre år. Kommunen behöver också köpa in material till all skolpersonal till en kostnad av 250sek per person. Det kan uppgå till maximalt 150 000sek. Totala kostnaden hamnar då på ca 450 000sek.

Jämför det med den bot på 735 000sek från Barn och Elevombudsmannen! som Lidingö nu fått för att sju elever i förskoleklass och årskurs 1 blivit kränkta!/Ann och Cathrine

Skolverket anger i sin slutrapport följande resursåtgång/personalkostnader för en skola med 300 elever som  arbetar med Olweusprogrammet.

Vi opponerar oss starkt mot Skolverkets beräkning, se nedan.

1. 28 timmar för utbildning av instruktör. När vi har kollat vilka som är instruktörer så är högst hälften pedagoger som behöver vikarie. De flesta instruktörerna ha administrativa uppgifter, biträdande rektor, kurator, anställda i förvaltning osv. Vi räknar därför på hälften dvs. 14 timmar
2. Deltagande i studie- och handledningsgrupper, all personal anges till 1 575 timmar. Olweus-programmet rekommenderar att ta denna tid från ordinarie arbetstid, t ex konferens- och fortbildningtid. Vår beräkning blir 0 timmar.
3. Arbetet för all personal under kvalitetssäkringssystemets period efter införandet, anges till 394 timmar. Vi anser precis som ovan att tidsåtgången är 0 timmar.
4. Inläsning av materialet för all personal anges till totalt 700 timmar. Refererande till ovan anser vi det vara 0 timmar.
5. Inläsning för all personal under kvalitetssäkringssystemet, efter införandet, anser Skolverket vara 131 timmar men vi anser det vara 0 timmar.
6. Gruppledarnas förberedelsetid uppger Skolverket till 60 timmar. Vi halverar denna tid eftersom högst hälften behöver vikarie, alltså 30 timmar (högt räknat).
7. Under kvalitetssäkringsperioden anger Skolverket gruppledarnas förberedelsetid till 7,5 timmar. Av samma skäl som under punkt 6 anger vi den till högst 4 timmar.
8. Koordinatorstiden anges till 30 timmar under införandet av programmet. De allra flesta koordinatorer arbetar adminstrativt och behöver ingen vikarie. Högt räknat anser vi 15 timmar.
9. Koordinatorstid under kvalitetssäkringsperioden uppger Skolverket till 15 timmar. Av samma anledning som ovan halverar vi det till högst 8 timmar.
10. Instruktörens tjänstledighet 10 % uppger Skolverket till 60 timmar. Instruktörerna behövde ju inte så ofta vikarie varför vi räknat på högst 30 timmar.
11. Instruktörens tjänstledighet under kvalitetssäkringsperioden på 10 % beräknar Skolverket till 7,5 timmar. Enligt programmet upphör tjänstledigheten efter tre terminers införande, varför tjänstledigheten blir 0 timmar.

Skolverket får summan 3 008 personalarbetstimmar. Vi som vet hur det fungerar i verkligheten får summan 101  personalarbetstimmar, högt räknat. Att arbeta mot mobbning och kränkande behandling är obligatoriskt  för alla  skolor. Därför måste arbetet självklart räknas in i den ordinarie arbetstiden!

Alltså kan man inte komma upp till den svindlande personalkostnaden på 1,2 miljoner kronor för  Olweusprogrammet som Skolverket räknat fram. Detta är uppgifter som nu sprids i Sverige bland  annat  genom artiklar i Lärarnas Nyheter./ Ann och Cathrine

På FHI:s hemsida ger forskaren Sven Bremberg sin syn på kvaliteten av Skolverkets rapport ”Utvärdering av metoder mot mobbning”. Han nämner först att medias bild snabbt blivit ”Program mot mobbning sågas”, vilket han menar är olyckligt, för att det skapar en uppgivenhet inför att arbeta med detta svåra ämne och därmed inte bidrar till en bättre hälsa för våra barn.

Bremberg kritiserar Skolverkets forskningsupplägg, då forskarna inte genomfört sin studie med försöksskolor och kontrollskolor, vilket är det vedertagna sättet och som gjorts i internationella studier, ex av Ttofti et al 2008 (på uppdrag av BRÅ).

Skolverket nöjer sig med att redovisa uppgifter från skolorna efter vilka enskilda insatser som redovisas när det gäller det mobbning-förebyggande arbetet och man har därför inte heller funnit några effekter av något enskilt antimobbningsprogram.

En enda studie räcker inte för att kunna uttala sig om effekterna av ett program, säger Bremberg. Skolverket presenterar rekommendationer om vad skolorna bör göra, vilket inte utgår från internationell systematisk forskning och som är ovetenskapligt och hämmande för fortsatt preventivt antimobbnings- arbete. /Ann

Igår (9/2) skrev Folkhälsoinstitutets Anna Bessö en artikel på FHI:s hemsida om Skolverkets rapport ”Utvärdering av metoder mot mobbning”.

Hon ställer sig kritisk till hur Skolverket genomfört sin undersökning. Eftersom Skolverket valde att inte utvärdera antimobbningsprogrammen i sin helhet ger inte rapporten svar på deras effekt. "På grund av utvärderingens utformning ger rapporten inte heller några tydliga svar på vilken effekt de enskilda komponenterna har", säger Bessö.

Bessö hänvisar till BRÅ:s (Brottsförebyggande Rådets) rapport från 2008 (Ttofi et.al). Deras studie visar att skolbaserade anti-mobbningsprogram är effektiva. Enligt Ttofis et al:s forskningsgenomgång är Olweusprogrammet (och alla program som inspirerats av detta) det mest effektiva.

Slutsatsen enligt FHI är att: "I brist på svensk forskning av god kvalitet återstår att utgå från internationell forskning". /Ann

När vi tittade på vilka insatser som Skolverket rekommenderar, blev vi positivt överraskade. Det flesta - 10 av 12 av de mobbningsreducerande komponenterna - återfinns i Olweusprogrammet. Ett skolövergripande system, en god systematik, vuxna på skolan som tar huvudansvaret, utbildning av all personal, rastvaktande, elevmedverkan, disciplinära åtgärder, ordningsregler mfl - alla dessa insatser är vitala delar av Olweusprogrammet. Dessutom har vi länge varnat för att använda kamratstödjare och medling, vilka Skolverket identifierar att de ökar mobbningen.

En insats som har positiv effekt finns inte med i Olweusprogrammet. Det gäller antimobbningsteam, sk kooperativa lag. Enligt Skolverket är ett antimobbningsteam en positivt verksam komponent och som också saknas i Olweusprogrammet. Den internationella forskning vi baserar vårt program på, visar att arbetet blir mer framgångsrikt när all personal hanterar de flesta mobbningssituationerna. Ett antimobbningsteam är en expertgrupp, som gör att programmet inte blir skolövergripande. Genom den grundliga utbildning vi genomför i mindre studie- och handledningsgrupper med all personal, får alla vuxna kunskap och träning i att upptäcka och ingripa mot mobbning och kränkningar.

Schemalagda, manualbaserade lektioner förekommer inte i Olweusprogrammet, det har Skolverket missuppfattat. Vi använder oss av klassmöten/gruppmöten, där eleverna ges möjlighet att diskutera vad mobbning är, hur den ser ut på den egna skolan, titta på resultat från de kartläggningar som görs årligen och ge förslag på hur de kan hjälpa och stödja varandra i en god klass- och skolmiljö. Vi vet genom Olweus forskning att lektioner utpekande värderingsövningar bör undvikas.

Skolverket skriver också i rapporten att Olweusprogrammet är omfattande och att några lärare upplever att det är "jobbigt". Vi menar att Skolverket har rätt i detta; vårt program är "jobbigt" att införa och måste vara det. Ett förändringsarbete där hela personalen skaffar sig samsyn kring mobbning och där man arbetar för en god klass- och skolkultur kräver tid och en hel del arbete av skolans personal. Vi sticker inte under stol med detta! Men så får också skolorna en minskning på mellan 30-60% av andelen mobbade elever redan efter ett år.

Skolverket rekommenderar inte att skolorna använder ett helt program utan att de plockar någon del från ett program och någon från ett annat. Med stöd av Skolverkets Allmänna Råd ska skolans anställda låta sig inspireras av olika insatser. Man får ingen hjälp från Skolverket att välja. Vi hör att skolpersonal som uttalar sig i media är glada att Skolverket inte pekar på något program. Man har frihet att göra vad man vill, vilket man har gjort under en lång rad år. Vilka delar av programmen man använder sig av, beror på rektors och personalens egna erfarenheter och vad de inspireras av. Hur kan skolorna veta vilka delar de ska välja, så att de får en modell med evidens? Förväntar sig Skolverket verkligen att skolorna själva ska välja en modell utan mer stöd än Skolverkets mycket allmänt utformade Allmänna Råd?

Nu när vi följer debatten på nätet och i olika tidningar blir vi förskräckta över det kunskapsförakt som verkar finnas i stora delar av den svenska skolvärlden. I Lärarnas Riksförbunds tidning (Skolvärlden) kan man bl a läsa vad Metta Fjelkner tycker:

- Jag har alltid hävdat att lärarna besitter beprövad erfarenhet genom sitt arbete Ta till vara den!

Vi undrar var och när lärare får kunskap om evidensbaserat mobbningsarbete. Vore det så bra som M Fjelkner säger så vore mobbning inget problem i skolorna!

/Ann och Cathrine

Nu har Skolverket publicerat sin slutgiltiga forskningsrapport. Kontentan är – som vi ju förstått sedan länge – att Skolverket inte vill rekommendera något program. Man tycker uppenbarligen att det räcker med att följa lagen, Allmänna råden och direktiven för  Likabehandlingsplanen.

Det finns en hel del att säga om hur själva forskningen har genomförts och om alla motsägelsefulla resultat och motsägelsefulla råd som rapporten nu serverar skolorna.

Men vi har inte tillräcklig kunskap för att bemöta Skolverket i alla detaljer. Vi kan dock konstatera att man plockar ut enskilda programkomponenter utan att låtsas om att ett program består av en helhet där komponenterna bildar en enhet. I stället rekommenderar man skolorna att välja ut lämpliga, av Skolverket rekommenderade insatser efter tycke och smak.

 Det mest häpnadsväckande är att Skolverket lyfter fram hur jobbigt det är för lärarna att införa Olweus-programmet eftersom det är så omfattande. Som stöd för detta använder man sig bland annat av citat från de lärare som är negativa till programmet men inte från dem som är positiva. ( ..”det tar mycket tid och resurser i anspråk vilket ger upphov till leda och att andra delar av skolans arbete förlorar i prioritet”, Skolverkets rapport).   Fokus ligger uppenbarligen hela tiden på lärarna i stället för på de utsatta eleverna. Detta om något är ett svek mot eleverna!
 Vi tycker att hela rapporten andas kunskapsfientlighet. Skolverket menar att skolorna redan idag jobbar med mobbningsfrågorna. Det räcker tydligen att skolorna arbetar med sina likabehandlingsplaner och följer Skolverkets Allmänna Råd. Vi undrar vart departementets uppdrag tog vägen, om att ta fram evidensbaserade program?

/Ann och Cathrine

Nu har vi suttit och tittat på tre program om mobbning på TV play. Teman var mobboffer, mobbare och medlöpare. Programledaren Nisse Edvall verkar påläst och gör ett lite lekfullt upplägg som passar fint för högstadie- och gymnasielever.

Passa på att se programmen så länge de finns på nätet!

http://www.ur.se/play/159159

/Ann och Cathrine